Lina Ström

Just nu känns det som om bloggen endast går neråt. Statistiken går som i en nerförsbacke och kommentarer minskar dag dör dag. Visst, jag har alltid sagt att jag inte bloggar för statistiken. Att det inte är den som får mig att blogga. Men det känns ändå rätt tråkigt. Jag vill ju komma någon vart med bloggen. Visa framsteg och visa alla som inte trott på mig. Att jo fan alltså, jag klarar detta! Fast nu när allt lutar neråt känns det ändå som att nej, jag vill inte. Jag tycker det är sjukt svårt detta. Vill jag, vill jag inte? 

 

Jag står i valet och kvalet med bloggen. Ja/Nej. Orkar jag orkar jag inte? Statestiken är väl kanske inte allt, men ändå. Bloggningen skulle ju bli mycket roligare om någon såg upp till det jag gör. Att någon puschar mig och visar intresse. Känns inte som om något gör det längre med min blogg... DET är riktigt tråkigt. 

 

Jag har bloggat i över 2 år nu. Två år. Över 700 dagar har jag suttit framför dator och mobil för att skriva till er här på min blogg. Ändå sitter jag fortfarande med 20 läsare utan att någon uppskattar vad jag gör. Lika många läsare som jag hade när jag började blogga. Varför är det så? 

 

Sen finns det folk som bara bloggat i några månader men ändå toppar listorna med läsare. Alltså shit, varför kan inte jag få vara en av de? Snälla... 

 

Jag ska verkligen tänka hur jag vill ha det med bloggen. Jag behöver pepp från er som finns här. NU NU NU. Vill inte lämna det jag kämpat för i 2 år, men ändå så känns det som att jag gjort mitt. Help please, finns det det där ute?